måndag 15 december 2008

INGA GRÄNSER

Nothing is gonna change my world! inget! jag ÄR INTE ÖVERGREPPEN, DET JOBBIGA OFATTBARA SOM VUXNA UTSATTE MIG FÖR SOM VÄLDIGT LITEN ÄR INTE JAG!!!!

Jag har svårt att skilja på att jag VAR MED om övergrepp och diverse hemskheter men JAG ÄR JU INTE ALLT DET DÄR jag är en normal tjej.

Har jobbigt med andningen till och från idag MYCKET JOBBIGT.

Vad betyder Fredrik på allvar för mig??

En resekamrat
trygghet
en lekkompis
en vän på vägen
en framtida prins? (bläh)
trygghet
en möjlighet att utforska indien med tryggt sällskap
ett stöd
ett äventyr
en riktig vänskap
en älskare (bläh)
en festkompis
en humoristisk delning
spänning
leva i nuet

PLEASE DONT LET ME DOWN!!!

Jag vill att jag ska hålla allt på vänskapsnivå men jag vet att jag är förrädisk inom mig olika delar tycker olika och ibland tar den där delen som är helt sexfixerad och kärleksberoende över och jag FALLER, FALLER, FALLER

Kravlar runt på mina bara knän i skuld som når mig upp över huvudet. Önskar att jag agerat annorlunda. Att jag ska kunna bete mig normalt för jag är ju normal det är mitt beteende som inte är så friskt och så normalt.

Nu så har inget hänt-ännu men jag känner mig fördomd!

Att han visar mig ett ömhetstecken. Stryker bort en hårslinga ur mitt ansikte. Kramar om mig med värme och vänlighet.

Jag vill bara gråta nu!!!!

Jag är livrädd fick en chans av gud att dra mig ur hela resan idag. Pga att ett flyg har inställts på tilbakavägen måste jag sova en natt i Ukraina och därför så skulle jag kunnat få ersättninbg för hela min biljett och få den avbokad därmed ingen resa

Det kändes sorgligt.

Jag är så besviken på min mamma som skvallrade för min moster att jag går på kvinnor som älskar för mycket. DET VAR JU I HELVETTE PRIVAT JUH!

Kände hur jag skruvade oroligt på mig då hon frågade mig om gruppen och frågade, frågade, frågade. Den enda platsen jag fick och prata i tid och rummet med henne var då hon ville pressa ur mig information. Kände mig så liten, så liten. Fångad i en fälla och betalad med det materiella för mina ofrivilliga tjänster. Som en askunge och hon som en elak styvmor snackade hon om och om igen om sina fantastiska förmågor och vad bra hon var osv, osv, osv.

DET DÄR VAR JU MITT, MIN SAK, BARA MIN SAK!!!!
OCH DET ÄR BARA MIN ENSAK

Ja jag hoppas jag LÄR mig av mina misstag. KAN ALDRIG LITA PÅ MIN MOR! ABSOLUT INTE PÅ MIN MOSTER. PÅ INGEN I SLÄKTEN ALLER FAMILJEN.

Fredrik ringde och hon stod i rummet brevid och tjyvlyssnade. INGA GRÄNSER! och när jag pratat klart så sa hon ooooh Frida!! det är UNDERBART vilken feeling och bra vibbar jag fick av er två då ni pratade med varandra. Och TITTA på dig du STRÅLAR!!! Då blir det kanske ett kärleksäventyr...så log hon så glatt

Jag svarade utan större entusiasm då det inget spelar roll vad jag säger för det når ändå inte fram om betydelsen inte är vad hon vill att det ska vara.

Nä jag vill inte att det ska bli något. jag vill bara att vi ska vara vänner och resekamrater.

Hade fått mer respons av att prata med en vägg. Hon fortsatte att prata som om hon var ett tvärsäkert orakel för mig och mitt liv och vad som kommer att ske.

Samma då hon frågade om jag inte tyckte det var obehagligt att åka efter bombatentaten.

Lika meningslöst som förra gången det var att försvara och svara min position så försökte jag igen:

Nej jag är inte nervös. Om döden kommer den så kommer den då den ska komma. Gud bestämmer det, inte jag.

Hennes ton blev elak och hon svarade något i stil med: nej så menade inte jag (!)

eeeeh WHAT THE FUCK? Hon har INGET ATT GÖRA MED VAD JAG TYCKER OCH TROR

Så du tycker det är alright att bara åka rakt in i faran och tror att det inte spelar någon roll för du tror då? med mycket elak ton sa hon detta.

Det började urarta sig till att stå framför min äckliga vidriga far i min mosters skepnad.

Bara ta ner, bryta ner ingen space för att jag ska få tycka och tro på något eget.

INGA GRÄNSER

Inga kommentarer: