på sjukhuset-fortsättning från slav

Jag blev dödsjuk för två somrar sen. Så här var det:

Min mamma tog med mig till sin gamla väninna som är tandläkare. Personligen kändes hon som ett stort argt, bittert monster.

Hon tog ut min visdomstand och fixade tandfickan. En dag senare kan jag inte ens gapa, det gör ont hela tiden, efter halva den dagen åker jag och min mamma in till henne och jag får lite bakteriedödande medel pluss utskällning för att jag inte borstat tänderna nogrannare (!!)

Det gör onte hela tiden. jag börjar ana oråd och får min mamma att köra mig till akuten. Det tar mer än en timma att köra dit. När vi kommer dit tar dom först inte emot mig. Jag lägge rmig ner orkar inte mer! jag lider!!

Får komma in och får genast hästdos av morfin (första gången jag fått m) pluss antibiotika och blir nersövd ett dygn.

Då jag vaknar står läkaren lutad över mig! jo du! det här går inte så bra, du har inte reagerat på något som du fått. Vi kommer att skicka efter en rädningshelikopter till Karolinska (!)

Jag fick en CHOCK (!!) ajdå! det här ÄR ALLVARLIGT-tänkte jag. Kroppen började skaka våldsamt. fick lugnande blev sövd. vaknade 5 dagar senare på karolinska

Jag svävade mellan två dimensioner. I den ena så var min mor ond och i masskopi med hela sjukpersonalen. Allt var bara en enda stor BLUFF.A lla bara fick mig att tro en massa saker hela tiden. En mind game. i den andra verkligheten så var allt som vanligt.

Men min mamma kändes kall i båda två verkligheter. för så var det! kände ingen kärlek ifrån henne. (skrämmande)

Innan jag VAKNADE UPP i vanliga verkligheten. Vaknade jag omringad av läkare, sjuksyrror och min mamma: Alla log så falskt!

Det kändes konstigt! Något var väldigt FEL!

Välkommen tillbaka till livet-sa doktorn
VI har räddat dig ifrån döden!
NU ska du TJÄNA oss.
Alla tycker om dig väldigt mycket.
VI har alla tagit hand om dig!

JAG SKREK NEJ!!!!! NEEEEEEEEEEEEeeeeeeeeeeeeeeeejeEEEEEEEEEEEEEEEJ!!!!
ALDRIG!ALDRIG!ALDRIG att jag gåt ÖVER PÅ ER SIDA!
ALDRIG! ATT JAG TJÄNAR ER! LÅT MIG DÖ ISTÄLLET!

Efter det så förvandlades deras falska goda ansikten till ondska och elakhet, inga känslor!Kalla känslodöda bleka människoansikten lutade över mig.

Doktorn SOM INTE ÄR NÅGON VANLIG SVENSSON DOKTOR SÄGER:
Du är OTACKSAM
DIN MAMMA ÄR HÄR-SE SÅ HON BRYR SIG-
SE HUR ALLA BRYR SIG! OTACKSAM ÄR DU!
OK SOM DU VILL!

En av dom satte på mig en gasmask sen somnade jag och vaknade i den "normala verkligheten"
där alla var så som dom ska vara så som jag lärt mig i samhället att världen ska se ut.

Men mamma var fortfarande lika kall. Hade vassa drag och ett falskt jag tycker om dig spel.

Hon som kan vara så varm och omhändertagande....

Eftersom det här är MIN BLOGG kan jag skriva vad jag vill och behöver inte förklara för någon och ge bevis ty detta är min sanning inför mig själv!

En annan sak hände sista dagen då jag var nästan frisk. Så frisk att jag kunde bli skickad till ett annat sjukhus. Först så fick jag byta avdelning. Dom gick iväg med mig i långa korridorer, hus upp hus ner. Tog säkert en halvtimme tills dom kommit fram till hals och öron intensiven. Där jag fick eget rum. vad skönt tänkte jag! men känslan i rummet var hemsk!

Jag kände mig observerad. Dom bara lämnade mig där alldeles ensam. Efter att ha haft övervakning under 6 -7 dygn var detta en mardröm för mig.

Mycket hände på den avdelningen!

Bland annat så kom det en präst och hans följeslagare från någon religiös grupp. Jag trodde jag skulle dö den natten och bad om att han skulle be för min själ (!) Eftersom ingen brydde sig in att komma in på mitt rum. Även om jag pinsamt nog inte ens kunde hålla tätt. HJälpte dom mig att byta lakan. Gav mig en glass och några tidningar. Jag sa att jag skulle dö den natten.

Lite senare efter att ha fått gått igenom mitt liv som in en film så kom en va kvinnorna som följde prästen och sa: jag har sett att DU ÄR FRISK NU! IMORGON FÅR DU ÅKA HEM! SPELAR INGEN ROLL HUR SJUK DU VARIT! JAG HAR SETT DET! TÄNK NU BARA POSITIVA TANKAR. ALLT KOMMER ATT ORDNA SIG. Hon log och gick sin väg.

Vad som hände under hela natten är för svårt att skriva om i helhet, men detta är vad jag orkar nu.

Nästa dag så frågade jag personalen om prästen och hans medföljare och vet du vad dom svarade: VA? VILKEN PRÄST? VILKA ANDRA KVINNOR??? HÄR HAR INGEN VARIT OCH DET VET VI! DU MÅSTE HA DRÖMT!

Jag ryser då jag minns hur jag vände huvudet mot bordet över min säng och där låg tidningarna och glasspappret kvar (!)

Jag tog med mig en tidning som bevis och hade den ett bra tag med mig i livet. Tills den försvann

NÅGON LJUGER....MEN VEM...OCH VARFÖR?